Skriv upp dig på väntlistan Vi hör av oss direkt när vi fått in varan i lager igen. Skriv upp din epost.
Email Vi delar inte med oss till andra med din email såklart!

DN skriver om att allt fler förbereder sig för kris

I dagens DN så skriver de om hur allt fler förbereder sig för kris.

Vi tog med dem till vårt lager för att kolla på några produkter och berätta om hur vi på criseq sett förändringen de senaste åren.

Här nedan kommer artikeln ur DN 2019-12-03:

Allt fler svenskar förbereder sig inför en stor kris

Fredrik Stockhaus är ägare till nätbutiken Criseq, som säljer utrustning som är bra att ha inför stora kriser.Foto: Nicklas Thegerström

Förra året uppmanade myndigheten MSB alla hushåll att bunkra för att klara allt från solstormar till krig.

Det – och tv-serien ”Nedsläckt land” – har fått allt fler svenskar att förbereda sig för en stor kris. 

– Framför allt tv-serien har fått folk att vakna, säger Fredrik Stockhaus, ägare till en butik som säljer överlevnadskit och frystorkad mat.

De som bunkrar mest är kanske inte de man vanligtvis tror.

Extremväder. Terrorattacker. Simultana sprängningar av Sveriges hamnar. Cyberattacker mot digital och annan infrastruktur som kan slå ut allt från banker till elnät. Pandemier. 

Många potentiella hot mot vitala samhällsfunktioner skymtar vid horisonten. 

Hur länge skulle du och familjen klara er hemma vid ett långvarigt strömavbrott? När det är mörkt och kallt, vattnet försvinner, mobilen inte går att ladda? Och vad händer om våra betalkort och bensinkort slutar att fungera? Eller om vägarna stängs? När maten i våra livsmedelsbutiker snabbt glesnar i hyllorna och inte ersätts genom nya leveranser flera gånger per dag? 

Hur värmer vi oss? Vad äter vi? Dricker? Hur får vi information om vad som händer? Hur når vi varandra?

Preppers kallas en kategori av människor som övar sig i att vara förberedda på alla upptänkliga krisscenarier. Att materiellt och mentalt förbereda sig på samhällets kris och eventuella undergång. 

Och prepparna har blivit avsevärt fler sedan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2018 med sin broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” uppmanade svenskarna att fundera över vad som skulle hända om kriget eller krisen kommer.

De flesta måste vara beredda på att klara sig själva ”en tid”, utan samhällets stöd. Minst tre dagar, upp till en vecka eller längre – då alla hushåll ska kunna försörja sig själva med mat, värme, ljus och en radio för att ta in nyheter.

Myndigheterna har – skrämmande nog, för många – nämligen inte resurser nog att hjälpa alla i en kris. Beredskapslagren såldes ut under 1990-talet. I stället behöver de kunna fokusera på de mest utsatta individerna, som saknar förutsättningar att klara sig själva. 

Fredrik Stockhaus är ägare till nätbutiken Criseq, som säljer utrustning som är bra att ha inför stora kriser. ”Det som säljer mest är våra färdiga krislådor”, säger han. Foto: Nicklas Thegerström

Det är stor skillnad mot förra året. Broschyren och tv-serien, särskilt den, har fått folk att vakna upp

Broschyrens budskap upprörde en av fyra mottagare. Två av tre uppger i MSB:s utvärdering ett år senare att de fick sig en rejäl tankeställare.  

Det – och SVT:s dokusåpa ”Nedsläckt Land”, som började sändas i februari – har starkt bidragit till ett uppsving för handeln med preppers-produkter, konstaterar Fredrik Stockhaus, ägare till nätbutiken Criseq, som startade 2017.

DN träffar honom längst ut på Lidingö, dit han flyttade sitt lager från garaget hemmavid när affärerna började ta verklig fart. 

– Det är stor skillnad mot förra året. Broschyren och tv-serien, särskilt den, har fått folk att vakna upp. Samma kväll som det första avsnittet sändes märkte vi att antalet sökningar på Google efter preppers-artiklar ökade. Folk köpte också mer än annars. Och det fortsätter bara uppåt, i dag har vi 14.000 registrerade kunder.

Fredrik Stockhaus håller upp en enorm burk frystorkad och konserverad ”Beef Stew”. Det finns en lika stor med äggröra med ostsmak. Synen av burkarna retar inte direkt smaklökarna, även om Fredrik själv vittnar om en inte helt oäven smak. Men stämpeln i botten intygar en 25-årig garanterad hållbarhet – ända fram till 2044. Och en lageransvarig gör en tydlig äckelgrimas .

– De här tar jag från England, de är bra på frystorkat, säger han.

– Men det som folk köper mest är våra färdiga krislådor, med Trangiakök, vattenreningsfilter, som kan skruvas på en flaska eller en kran, och en liten radio som drivs med vev och solceller

Oljelampor och paraffinbrännare går också bra. 

Tidigare har bunkrandet av vevradioapparater och frystorkad mat med extralång hållbarhetstid främst förknippats med de mest utpräglade överlevnadsentusiasterna. Inte minst amerikanska så kallade Doomsday Preppers, gärna stora skäggiga män med grova kängor och vildmarkskläder, som i väntan på världens undergång/kärnkraftskriget/den ultimata väderkatastrofen hamstrar mat och prylar för många månaders överlevnad i det hembyggda skyddsrummet.

Sprit- eller trangiakök för att kunna tillreda mat utan el är en av sakerna som MSB rekommenderar att man ska ha hemma.Foto: Nicklas Thegerström

Men i dagens Sverige är de allra flesta kunderna faktiskt helt vanliga medelålders och äldre kvinnor, konstaterar Fredrik Stockhaus. 

– Det är mammor och far-/mormödrar som vill säkra att familjen klarar sig i en krissituation.

– De vill säkra att de följer rekommendationen från MSB, ha mat och annat hemma som krävs för en veckas överlevnad i ett krisläge, då elen är avstängd, vägarna blockerade, transporterna inte fungerar, affärerna snabbt töms på varor och vatten saknas i kranarna. 

Även andra preppers-webbutiker – General Prepper och Beredskapskungen – vittnar om ökat intresse och ett uppsving för affärerna under 2019. 

– Folk vill ha vevradio, vevficklampor och laddare. Vi säljer också mer av vattenrenare och frystorkad mat säger Jonas Lundkvist, som har nätbutiken Beredskapskungen. 

Mammor och far-/mormödrar vill säkra att familjen klarar sig i en krissituation

Journalisten, författaren och föreläsaren Anna-Maria Stawreberg är specialist på fenomenet preppers. Hon har skrivit boken ”Prepping, Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta”. En praktisk handbok med tips på hur man överlever en kris, håller värmen, hittar och lagrar vatten och klarar sig mentalt.

Faktum är ju att många av oss står rätt handfallna så fort elen försvinner mer än en kort stund. Särskilt när mobilen laddar ur, vattnet i kranen sinar när pumpen lägger av, och maten i kyl och frys börjar förstöras. Årets januaristormar bidrog till ögonöppnandet. 

Men även om många skrämdes av MSB-broschyrens budskap om floran av potentiella kriser och myndigheternas oförmåga att hjälpa alla menar Anna-Maria Stawreberg att det finns en tröst i att det går att förbereda sig på ett krisläge.

– Jag gillar liknelsen med att vi har brandvarnare i hallen, säkerhetsbälte när vi kör bil och flytväst när vi åker båt. Förebyggande åtgärder, som inte upplevs som skrämmande. Så hoppas jag att vi kan förhålla oss till krisberedskap. 

– Vi ser till att göra det vi kan. Ordna en krislåda. Prata ihop oss med grannarna. Gå en hjärt- och lungräddningskurs. 

Ju fler som satsar på att klara sig själva i ett krisläge, desto längre räcker maten på Ica.

I boken berättar Anna-Maria Stawreberg hur engagerade svenska preppare förbereder sig.

Idén till boken fick hon efter att ha skrivit ett par reportage om preppare för olika tidningar. Sedan ville Norstedts ha en bok.

Det var precis innan MSB 2016 gick ut med sin första rekommendation om att alla hushåll skulle ha mat och förnödenheter hemma för tre dagar, en uppmaning som i fjol alltså byggdes ut till en vecka.  

Anna-Maria Stawreberg har själv ett förråd hemma, på några hyllor i källarförrådet. Jordnötssmör, majonnäs, inlagda bönor, vatten och mycket mer till hela familjen på fem personer står i dunkar och plastbackar.  Mycket konserver och tetrapack med sådant som bönor, majs och kokosmjölk, och torrvaror, som pasta, gryn och nötter, kex och godis. 

Maten ska gärna hålla i ett par år, och måste klara sig i rumstemperatur, rekommenderar hon. 

– Den ska vara näringstät. Och enkel, så att den kan tillagas utan mycket vatten, på ett Trangiakök. 

Anna-Maria Stawreberg konstaterar att Sverige i dag är långt ifrån självförsörjande med mat. 

– Vi tänker att Sverige är ett rikt jordbruksland, men vi är ju extremt beroende av täta matleveranser från andra länder. Varannan tugga vi äter är importerad. Trots det sålde vi av beredskapslagren. 

– Ju fler som satsar på att klara sig själva i ett krisläge, desto längre räcker maten på Ica. 

Det är också viktigt att ha dunkar för vatten hemma. Vatten är kommunen skyldig att köra ut till särskilda uppsamlingsplatser. Dem bör alla ha antecknade i sin krisutrustning, med tanke på att datorn/mobilen snabbt kan ladda ur. 

– Har man dunkar tycker jag att man ska fylla dem med vatten, säger Anna-Maria Stawreberg. 

– Vatten i tillslutna kärl klarar sig i minst sex månader. När det behöver bytas ut kan du använda det till att vattna blommorna. 

Ficklampa bör man ha – med ordentligt med batterier, eller helst en som kan drivas med handvev. Foto: Nicklas Thegerström

Över huvud taget är det viktigt att tänka på att skriva ned adresser och telefonnummer på papper, inte bara i datorn/telefonen.

För att slippa sitta i kolmörker rekommenderas stearinljus och oljelampor och ficklampor/batterilampor (inklusive batterier).

Extra kol/briketter/ved är förstås också bra att ha på lager, för den som har öppen spis, kamin och/eller grill. 

Inför boken intervjuade Anna-Maria Stawreberg ett tjugotal svenska preppers. Bland andra sjukvårdspersonal, diplomater, UD-tjänstemän och militärer. Och friluftsmänniskor, som vill lära sig mer om hur de kan klara sig själva i skog och mark. 

Här finns den UD-anställda kvinnan, med erfarenheter från länder där kaos oftare ligger på lut, pensionären som blir alltmer självförsörjande på sin odling och paret som lagrat 400 liter vatten i sin lägenhet. Några planerar att lämna staden och flytta ut på landet till ett hus med egen brunn.

En extra svår utmaning innebär en akut distributionskris för de många kroniskt sjuka i behov av kontinuerlig medicinering. Det för diabetiker livsviktiga insulinet går inte att hamstra, eftersom det inte går att lagra särskilt länge. En intervjuad har en lungsjuk son beroende av kortison. Ytterligare en behöver medicin för sin bipolaritet. 

Flera av de intervjuade har bott och arbetat utomlands. Själv tillbringade Anna-Maria Stawreberg en del tid under tonåren hos pappan som då arbetade i Mocambique under landets inbördeskrig:

– Då var tanken på att snabbt behöva ta oss ut ur Maputo om gerillan skulle komma ett naturligt inslag i vardagen. Väskan var packad, och vi hade kontanter och pass på oss. Många som jobbat utomlands har ju med sig det tänket hem. 

– Vi har till exempel vänner i San Francisco som lärt sig att bilen alltid ska stå parkerad med nosen utåt och med en låda med förnödenheter i bakluckan. 

Fredrik Stockhaus visar en parrafinbrännare som kan värma hemmet med flytande bränsle vid strömavbrott. Foto: Nicklas Thegerström

Men vad säger då MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om att svenskarna nu börjat handla alltmer prylar från preppersbutikerna? 

Behövs det? Eller spelar handeln och butikernas vinstintresse på människors rädsla?

Christina Andersson, ansvarig för myndighetens kampanj Krisberedskapsveckan, tycker att det är bra att det nu är lättare att få tag på de saker som MSB rekommenderar:

– För bara ett par år sedan var det svårt att få tag i till exempel en vevbar radioapparat. Vi fick ofta frågor från privatpersoner om var man kunde köpa olika saker.

– I dag är det flera privata aktörer på nätet och kedjor runt om i landet som har ett stort utbud av prylar inom säkerhet och beredskap och dessutom i olika prisklasser och med olika funktioner. Men det finns även frivilligorganisationer och andra som exempelvis säljer färdiga krislådor i olika prisklasser och för olika behov.

Ett viktigt budskap från MSB är dock att det inte handlar om att den som har ”flest prylar vinner”, betonar Christina Andersson: 

– Vårt budskap är att ju bättre förberedd du är, desto större möjlighet har du att hjälpa andra. Vi betonar fördelen med att gå ihop, exempelvis kan man köpa in några radioapparater eller andra lite dyrare saker i bostadsrättsföreningen, eller grannar och hushåll emellan. Att dela med sig av det man har och att hjälpa varandra är grundläggande för att kunna hantera en samhällskris så bra som möjligt. 

Fakta. Detta bör du ha hemma

Lådan behöver inte gå att ta med sig, den kan stå var som helst i anslutning till hemmet, till exempel i källaren eller i något förråd.

Fotogenlampa och bränsle

Sovsäck, filtar och varma kläder

Tändstickor

Stearin och värmeljus

Ficklampa

Extra batterier

Dunkar för vatten

Förstahjälpen-låda

Medicin

Värktabletter

Radio med vev, solceller eller batteridriven

Hygienartiklar som fungerar utan tillgång till vatten (tvättlappar, handsprit)

Sprit- eller trangiakök

Bränsle till köket

Mat som går att lagra

Kontanter

Telefonnummer till vänner, anhöriga, kommunen, räddningstjänsten samt viktiga adresser

Extra element eller värmare som drivs med fotogen

Rulle med plastpåsar (till toaletten)

Källa: MSB

I väskan – att alltid bära med sig

Fällkniv

Kompass

Ficklampa

Tändstickor, tändstål, tändare

Vatten

Någon form av energi (nötter, energibar, choklad)

Liten första hjälpen-väska

Penna och papper 

Regnponcho 

Överlevnadsfilt

Kontanter

Telefon- och adresslista

Källa: Artikeln ovan är hämtat från DN.se och artikeln är skriven av Tove Nandorf.