Krisberedskapsveckan – informationskampanj om kris och krig

Vad är Krisberedskapsveckan?

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Första året denna kampanj kördes var 2017.

När sker Krisberedskapsveckan?

Från starten har Krisberedskapsveckan körts under en vecka i Maj månad. Men från och med 2021 kommer den köras på hösten i stället, under vecka 39. Anledningen till att kampanjveckan flyttas är bland annat att många kommuner och frivilligorganisationer önskat att den ska flyttas till hösten i stället. Anledningen är bland annat att de anser att hösten då det är mörkare lämpar sig bättre för att prata om kriser och beredskap. Med anledning av detta och att september internationellt är en beredskapsmånad har MSB beslutat att vecka 39 blir en fast vecka för Krisberedskapsveckan från och med år 2021.

Vem ansvarar för krisberedskapsveckan?

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är den myndighet som sammanhåller krisberedskapveckan varje år. Kommunerna är huvudaktörer och samarbetar med andra aktörer för att nå ut så brett som möjligt, exempelvis frivilliga försvarsorganisationer, det lokala näringslivet, branschorganisationer och myndigheter i kommunen och länet.

Vilka teman har det varit på kampanjveckorna?

Sedan starten 2017 har det varit lite olika fokusområden på årets beredskapsvecka. Krisberedskapsveckan genomfördes första gången år 2017 och ägde rum under vecka 19, 8–14 maj. Syftet var att öka privatpersoners beredskap inför samhällskriser samt att utveckla kommunernas riskkommunikation.

Under 2018 skickades även den välkända broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till 4,8 miljoner hushåll. Syftet med informationskampanjen var att vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger. Fokuset i broschyren ligger på hur vi kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funktioner i samhället inte fungerar som vanligt, dvs vår egna krisberedskap och prepping. I broschyren finns det bland annat checklistor på vad man bör ha för sin hemberedskap, till exempel vevradio.

Vilket är temat för 2021?

Eftersom Sverige i år firar 100 år av demokrati är det just detta som kommer vara fokus under 2021. Men självklart kommer Krisberedskapsveckan 2021 fortsätta att signalera sitt huvudbudskap som är “att varje människa är en viktig resurs i vårt lands samlade förmåga att möta olika hot, vad var och en kan göra för att hantera en besvärlig vardag i kris och ta ansvar för oss själva och varandra vid olika slags händelser”.

Senaste tiden med covid-19 har gjort det tydligt för många hur det känns när vardagen vänds upp och ner och hur snabbt det kan bli så. Under pandemin har påtagligt fler människor än vanligt agerat ansvarsfullt genom vardagsgärningar, som att handla åt en granne. Ett robust och enkelt sätt att bygga motståndskraft som Krisberedskapsveckan vill främja. Var och en behöver fortsätta att ta ansvar i vardagen för vår egenberedskap. Vi behöver också engagera oss lokalt så att vi kan bidra aktivt även i nästa kris.

Filmer från MSB för Krisberedskapsveckan 2021

Här stärker Adam Sveriges motståndskraft

Här stärker Rebecka Sveriges motståndskraft

Här stärker André Sveriges motståndskraft

Olika scenarier på saker att förbereda sig för

När strömmen försvann

Man behöver vara förberedd för om det blir ett långvarigt ström- avbrott eller någon annan allvarlig störning i samhället. Det betyder att du behöver kunna tillgodose grundläggande behov som vatten, mat och värme när samhällets service och tjänster inte fungerar som vanligt. Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter vid en kris.
Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.

Frågor att diskutera?

  • Hur skulle din vardag se ut om scenariot inträffade?

  • Vad kan du själv göra för att minska effekterna av ett elavbrott?

  • Vilken utrustning kan vara bra att ha hemma för att öka sin beredskap?

  • Vilka beteenden och vanor kan behöva ändras?

  • Vad är svårare att göra något åt på egen hand?

Ladda ner hela scenariot här som PDF

Terrorattacken mot kärnkraftverket

Stater och organisationer använder redan i dag vilseledande infor- mation för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Var uppmärksam och källkritisk. Tänk på vilken information du delar i sociala medier.

• Är det fakta eller åsikter?
• Vad är syftet med informationen?
• Är källan trovärdig?
• Finns informationen någon annanstans?
• Är det ny eller gammal information och varför finns den just nu?

Ladda ner hela scenariot här som PDF

När kriget kom

Denna fiktiva berättelse är ett exempel på hur situationen för
ett hushåll skulle kunna vara om det blir krig i Sverige. Ett krig påverkar både samhället och individen på många olika sätt.
Det kan exempelvis vara så att kriget bara märks av i vissa delar av landet, medan livet fortsätter nästan som vanligt i andra delar.

Regeringen kan besluta om att höja beredskapen för att samhäl­
let ska kunna ställa om från fredstid till att på bästa möjliga sätt försvara Sverige. Om Sverige är i krig befinner sig landet i högsta beredskap. Mycket av samhällets normala service och tjänster kommer inte att fungera. Samhällets resurser kommer att prioriteras till de militära delarna i totalförsvaret. Allt fokus kommer att vara på att vinna kriget.

Frågor att diskutera:

  • Hur skulle din vardag se ut om scenariot inträffade?

  • Hur kan du bidra och hjälpa till?

Ladda ner hela scenariot här som PDF

Krisberedskapsveckan - informationskampanj om kris och krig